FACING
GÄLLIVARE
MAGASIN
Av Face of Gällivare
Hej främling!
Vikten av en mötesplats
Reportage
En gång i veckan möts medlemmarna i Hej Främling! och Inlöparna utanför badhusets entré för att tillsammans springa eller promenera en runda. För de här motionärerna är inte idrotten i fokus, istället är det mötet mellan människor där skratt, samtal och gemenskap är huvudsaken. Hej Främling! finns på flera ställen i landet, och grundades i Jämtland 2013 med syfte att erbjuda hälsofrämjande aktiviteter som skapar inkludering och integration. Föreningens motto är Tillsammans för innanförskap.
Jag blev nyfiken på deras aktiviteter och bjöd in Laya, Faiz Ali, Elsy, Margareta och Zahra för att fråga mer om Inlöparna och om vad som är viktigt för att skapa inkludering i samhället.
- Inlöparna i Gällivare startade upp 2018. Initiativet välkomnar alla som är intresserade av att springa tillsammans med andra. Men att springa har aldrig varit något krav för att vara med. Några av oss brukar promenera, då hinner vi prata och träna svenska. Men det kan nog inte de som springer, Ali till exempel säger Elsy Nordvall med ett skratt.
Syftet med Inlöparna är att skapa möten mellan etablerade svenskar och invandrare. Förutom löpning och promenader har de även bowlat och åkt skidor ihop.
- Tyvärr är det lokala initiativet på paus just nu, vi saknar en ledare som kan samordna aktiviteterna. Det behövs en entusiastisk person som kan starta upp en ny grupp fortsätter Elsy.
Margareta Hedberg är välkänd bland många Gällivarebor tack vare sitt engagemang i det som kallades "Internationella caféet".
- Internationella caféet var en viktig mötesplats för många människor. På Internationella caféet fanns det möjlighet att göra olika aktiviteter. Vi hade både biljardbord och pingisbord eller så kunde man träffas bara för att prata och öva på sin svenska. Det var en social mötesplats, en internationell träffpunkt berättar Margareta. Hon drev caféet genom föreningen "Vänner utan gränser" i 14 år tills lokalen blev uppsagd 2016.
- Vi tog emot kläder från samhället som vi delade ut till de som behövde. Vi hjälpte till med praktiska problem som frågor kring papper och blanketter som skulle fyllas i och tydas, fortsätter Margareta.
– Det är kul att jobba med Petter. Jag trivs bra. Nu har jag lärt mig snickarjobbet, jag har lärt mig språket, jag får träffa mycket folk och har fått många nya vänner.
Faiz Ali Mohammadi ler in i kameran
- Men efter en stund kom en mötande bil från Kirunahållet och berättade att det var alldeles för långt för att kunna gå dit
Det var på Internationella caféet som Margareta kom i kontakt med Faiz Ali Mohammadi första gången. Året var 2016 och han var ny i Gällivare.
- Han hjälpte till att sortera kläder i källaren och var till stor hjälp. Ali och Margareta skrattar åt minnet. Margareta hörde av sig till Petter Tjikkom och frågade om Ali kunde göra praktik på hans snickerifirma. Ali började praktisera hos Petter vilket ledde till att han tillslut blev anställd och har jobbat där sen dess. Innan han kom till Sverige hade han inte någon större erfarenhet av att snickra men han hade arbetat som murare i hemlandet Afghanistan.
– Det är kul att jobba med Petter. Jag trivs bra. Nu har jag lärt mig snickarjobbet, jag har lärt mig språket, jag får träffa mycket folk och har fått många nya vänner.
Just nu är Ali nervös över sitt arbetstillstånd som han måste ansöka om på nytt. Han är rädd att han inte kommer få det förlängt och därför inte kommer kunna stanna kvar i Sverige. Ali har byggt upp ett bra liv här i Gällivare. Han har många vänner och håller på med flera olika aktiviteter som fotboll, hårdrocksfys och volleyboll.
Laya Hosseini drömmer om att öppna en restaurang
Laya Hosseini kom till Sverige samtidigt som Ali. Båda anlände till hotellet i Riksgränsen i oktober 2015. Det var en vacker höstdag när bussen rullade in på hotellparkeringen men redan nästa morgon var marken täckt av snö, vilket många upplevde som jobbigt. Flera av dem som just anlänt ville istället till södra Sverige, Ali berättar att han och några andra ville ta sig till Kiruna och började gå efter bilvägen.
- Men efter en stund kom en mötande bil från Kirunahållet och berättade att det var alldeles för långt för att kunna gå dit. Vi blev tvungna att vända tillbaka till hotellet i Riksgränsen. Ali och Laya skrattar åt minnet. Efter att ha spenderat årets mörkaste tid i Riksgränsen, fick de efter tre månader flytta till Malmberget.
Laya har bott i Iran i större delen av sitt liv och har bland annat studerat kommunikation på universitetet samt arbetat som lärare. Nu bor hon i Gällivare med sin 12-åriga dotter, jobbar på restaurang och drömmer om att en dag kunna öppna eget.
- Där ska jag servera persisk, afghansk och iransk mat. Min syster drev en restaurang i Iran och jag brukade hjälpa till där. Jag vill träffa människor och laga mat, så att driva en egen restaurang skulle vara perfekt för mig.
Zahra Hassan är den i gruppen som bott kortast tid i Gällivare och kommer ursprungligen från Afghanistan. Innan hon åkte till Sverige bodde hon i huvudstaden Kabul där hon studerat för att sedan arbeta som administratör på regeringskansliet.
- Jag har varit i Gällivare sedan i januari och kom till Sverige kring nyår. Den första tiden bodde jag i Halmstad men efter en lång tågresa kom jag till Gällivare, till snön och till kylan. Jag gillar vinter och det kalla klimatet men jag hade aldrig sett så mycket snö förut. Mina vänner berättade att i norra Sverige är det sol halva året och vinter halva året.
- Jag vet själv hur det är att lämna en plats, jag har flyttat från mitt hem och min familj i Afghanistan. Det är inte lätt.
Alla fem är överens om att det saknas en naturlig mötesplats i kommunen, i synnerhet för människor som är nya i både Gällivare och Sverige. Margareta tycker att det är svårare att komma i kontakt med folk nu i jämförelse med hur det var för ett par år sedan
- Det var enklare när Medborgarskolan hade aktiviteter och när Internationella caféet fanns. Idag är folk utspridda på olika håll, och det är svårt att få ut information. De som kommer till Gällivare nu har ingen knutpunkt säger Margareta. Hon menar att det stöd som kommunen erbjuder hjälper till viss del men att möjligheten till socialt utbyte för någon som helt saknar kontakter är svårt att erbjuda. Speciellt då en naturlig mötesplats saknas samt att många goda initiativ nu har försvunnit.
- Förut kunde vi enkelt organisera människor inför olika aktiviteter men idag är det svårt då en gemensam plattform saknas fortsätter Margareta.
Vi pratar vidare om känslan i samhället och om hur det är att leva i både Gällivare och Malmberget. Laya har många bra minnen från Malmberget och tycker det var tråkigt att flytta därifrån. Ali minns den tiden som en tid med många sociala kontakter men tyvärr har många av vännerna blivit omplacerade till andra kommuner nu. Han tänker också på de som bott i Malmberget under flera decennier
- Tänk de som bott i Malmberget i 50 år och nu måste lämna, det måste vara jättesvårt. De har fixat allt, huset och trädgården. Jag vet själv hur det är att lämna en plats, jag har flyttat från mitt hem och min familj i Afghanistan. Det är inte lätt.
Laya nickar instämmande.
- Det är inte lätt att flytta så många gånger, varje gång måste man börja om från början igen.
Avslutningsvis är de överens om att mycket positivt väntar i kommunen. Elsy tror att den nya skolan och multiaktivitetshuset kommer bli ett lyft och att många unga kommer att trivas i centrum. Laya håller med.
- Min dotter kommer gå på den nya skolan, och jag hoppas att jag får möjlighet att öppna en egen restaurang här.
Zahra ser fram emot att bo i Gällivare.
- Jag vill lära mig svenska och bygga ett liv här.
Julia Palo
TEXT & BILD
Fakta Hej främling!
Hej främling! Norrbotten söker nu en ledare för Inlöparna Gällivare. Perfekt för dig som gillar att springa, lära känna nya människor och inspirera andra till att träna. Är du intresserad eller vill engagera dig på annat sätt, kontakta annica@hejframling.se